billiga resor
  • RSS SW Radio

  • RSS Weat Cape News

  • RSS Ogaden News Agency

  • RSS Addis Fortune

  • RSS Ghanian Chronicle

  • RSS IPS Africa

  • Möte med författare från Afrika och från Sverige.

     

    Bokmässan i Göteborg med fokus på Afrika i år har varit ett fantastiskt initiativ och blev en stor succé. Här finns de flesta av intervjuarna och författarna som genomförts under mässan. Materialet samlades av Clara Déry, Projektledare at Nordiska Afrikainstitutet, +46(0) 709 64 16 55, clara.dery[at]nai.uu.se samt av Patrik Lindgren, +46(0) 70 955 72 25, patrik.lindgren[at]afrika2010.se. Fokus Afrika fick tillåtelse att  publicera materialet med källhänvisning. Hela materialet finns tillgängligt för alla även på adressen nedan:

    http://afrikaharordet.cmm.creo.se/

    Enjoy!


    AFRIKA HAR ORDETTORSDAG / Afrika på nätet.

     

    Åsa Lund Moberg, Nordiska Afrikainstitutet och Mats Kempe, Världsbiblioteket

    Klicka här för att ladda ner mpeg4

  • Afrika på nätet. Åsa Lund Moberg, Nordiska Afrikainstitutet och Mats Kempe, Världsbiblioteket
  • Från en cyberdissidents dagbok.Sihem Bensedrine, turkisk journalist och mänskliga rättighetskämpe i samtal med Tendai Frank Tagarira
  • Hur överlever man som ung i Freetown? Unga flockas i Sierre Leone tio år efter inbördeskriget.
  • Ondjaki – berättelser och lärdomar. Författaren Ondjaki från Angola.
  • Färsk fisk och förtrollad frukt.John Kilaka, bilderboksskapare från Tanzania.
  • Kwani? Litterära aktivister.Östafrikas viktigaste kulturtidskrift presenteras av chefredaktör Billy Kahora och grundaren Binyavanga Wainaina.
  • Samtal kring två foton i Dreams in a Time of War. Den kenyanske författaren Ngũgĩ wa Thiong’o.
  • Chenjerai Hove, poet och poetisk prosaist från Zimbabwe, läser ett urval äldre och nyare opublicerade dikter.
  • En utmaning att publicera böcker i Zambia! Geoffrey Musonda, författare och ingenjör.
  • Häxkonst och mord, två ingredienser i thriller av författaren, filmaren och forskaren Yaba Badoes.
  • AFRIKA HAR ORDETSÖNDAG / Nuruddin Farah,

    den somaliske hemlandsskildraren om sin just avslutade tredje trilogi.

    Klicka här för att ladda ner mpeg4

  • Ceslo Paco, spelar, sjunger och berättar afrikanska sagor.
  • Nuruddin Farah, den somaliske hemlandsskildraren om sin just avslutade tredje trilogi.
  • Nigeria – Småland, tur & retur.Cletus Nelson Nwadike om sin nya dikt/foto-bok.
  • Brotten i Västsahara. F.d. Eu-parlamentarikern Jonas Sjöstedt om sin kriminalroman Sahara.
  • Tanzania i förändring: från Nyerere till Mkapa. Samtal om nyutkomna böcker av Kjell Havnevik, Stig Holmqvist och Walter Bqoya.
  • Frihetens frestelser. Förra utrikeskorrespondenten Disa Håstad ger sitt perspektiv på varför västvärldens förhoppningar på Afrika inte uppfylls.
  • Vid dagens slut. Den sydafrikanska författaren Patricia Schonstein läser egna och andras texter.
  • AFRIKA HAR ORDETFREDAG / Henning Mankell och Mia Couto

    om skillnader mellan europeisk och afrikansk berättarkonst.

    Klicka här för att ladda ner mpeg4

  • Det smärtsamma sambandet historia, krig och korruption. Helon Habila författare från Nigeria diskuterar sin roman Mäta tid.
  • Moçambiques berättarådror Vad händer i Moçambiques litteratur idag? Paulina Chiziane, den första kvinnan att publicera en roman i landet, i samtal med Henning Mankell.
  • Chris Abani i helfigur. Poeten och romanförfattaren från Nigeria talar om utanförskap och poesi.
  • Bistånd till Afrika – givarna stora utmaning. Göran Hydén om sin nya bok.
  • Ensamhetens hud. Roy Isaksson och Lesego Rampolokeng om afrikansk litteraturs enfant terrible, Dambudzo Marechera (1955-1987)
  • Publicering som mål eller medel?Firoze Manji från Pambazuka Press om att arbeta för social förändring.
  • Rwanda ett mörkrets hjärta. Lukas Bärfuss kritikerrosade roman Hundra dagar utspelar sig i folkmordets Rwanda.
  • Poesistund. med Gabeba Baderoon, en av Sydafrikas intressantaste unga poeter, och Astrid Asefa, Sverige.
  • Källvattnets mask. Koreografen Birgit Åkesson banbrytande bok om afrikansk dans ges nu ut i Tanzania och presenteras här av förläggaren Walter Bgoya.
  • AFRIKA HAR ORDETFREDAG / Tropiska fiskar och träd.

    Den unga generationen i Uganda gör sig hörd.

    Klicka här för att ladda ner mpeg4


    Intervju med Joe Frans, ordförande i Forum Syd

    joe_Frans

    Vad tycker du om kritiken som riktas mot biståndet just i dagsläget?

    Mitt förhållningssätt är ganska enkelt. Det är rakt och det är tydligt, bistånd behövs, bistånd är nödvändigt och bistånd är inte det som löser alla problem. Därför tycker jag att biståndet diskuteras kritiskt och utvecklas i takt med de behov som finns i den tid vi lever i. Man kan inte säga att bistånd är helt onödigt, överflödigt eller det är det som löser alla problem.

    Du kommer själv från Afrika och du har bott en del av ditt liv i Afrika. Du har själv insyn i denna fråga. Om vi tar de exempel som gavs i boken ”Sveriges Afrikanska krig” av Bengt Nilsson . Han riktar kritik mest mot budgetbistånd som går direkt till regeringarna. Håller du med att det förekommer en del korruption i den sortens bistånd?

    Absolut! Jag håller med men jag håller inte med allting han skriver. Jag är långt därifrån. Det finns ju korruption i hela världen, Det förekommer korruption i Sverige också. Det finns korruption i Afrika i USA. Så det beror på vilken agenda man har. Min agenda är inte att kritisera biståndet för att få uppmärksamhet för uppmärksamhetens skull. Min agenda är att utifrån ett kritiskt anseende av bistånd upprätthålla biståndet för att bistånd behövs. Tillsammans med andra verktyg.

    Har du några konkreta förslag för att lösa förekommande av korruption i budgetbistånd?

    Nej, men det är klart att budgetbiståndet inte ska stå för de största korruptiva elementen. Det ska man ha klart för sig att i en korruptions fall handlar alltid om två parter. Den som ger och den som tar. Här i Sverige har vi länge fokuserat på den som tar och lastat alla problem på den som tar men inte talat någonsin och glömt att tala om den som ger. Det är den som ger som oftast står för den största Problemet.

    Just i det här läget då, vad ser du som största problemet?

    Det är klart att största delen av korruptionen finns i budgetbistånd men korruption finns också i de företag som inblandade i biståndsprocessen för de står för den största delen av överföring av kapital från västvärlden till Afrika och det är företagen som ger mutor. De allra störta företagen finns i västvärlden som igenom bundet bistånd måste lämna teknisk assistans och det bundna biståndet leder till att de företagen för det första ska fördela pengarna tar en del av det och betalar mutor.

    Vi har ett exempel som bland annat Sveriges Radio har rapporterat om för ett år sedan som handlar om företaget Ericsson som har gett mutor till lokala politiker och affärsmän i Mellanöstern och Nordafrika. Bland mottagarna fanns en minister i Oman, en parlamentariker i Algeriet och sonen till den dåvarande vicepresidenten i Syrien. Hur ser du på det här?

    Jag är inte förvånad. Jag vet ju inte detaljerna kring alltihop men rent principiellt ska jag säga såhär att det vore väldigt naivt att tro att detta inte sker. Jag vet att det sker och för oss är det vikigaste är att skapa ett system och en struktur som leder till att konkurrensen ska ske på lika villkor även i de länder som i Afrika. Där har Sverige en roll att spela inte bara Transparency International, det är del men att det finns aktiva starka lokala civila organisationer som ska motverka korruption är det viktigaste. Just nu arbetar vi tillsammans med andra organisationer i andra delar av världen för att de företag och organisationer som ger mutor ska uppmärksammas och lagar och lagstiftning i Sverige är tydliga och våra partner i Afrika måste också se till att de företagen tar emot mutorna ska uppmärksammas. För det första är det lagvidrigt ju, det är en väldigt viktig punkt. Jag tycker inte bEng Nilssons bok är det bästa boken som någonsin skrivits om bistånd men jag tycker att biståndet borde diskuteras.

    Hur kom det sig att efter så långa år av bistånd, fortfarande flyr fler människor än någonsin från Afrika och svärtar lika många?

    Det här är en intressant fråga, kanske en av de mest intressanta. Migrationsfrågorna, flyktingfrågorna är kopplade till utvecklingsfrågorna och om man så vill biståndsfrågorna. Den är enormt viktigt, det finns en koppling och det vill oftast västvärlden inte diskutera. Det finns en röd tråd som har med dels den koloniala förflutet att göra dels med hela vägen från kalla kriget till den postkoloniala tiden och nu det är en globaliserad värld vi lever i. Det finns en röd tråd och det är då de krafter drivkrafter som står för utnyttjande av Afrika på den tiden finns kvar fast under andra skepnader som vi inte ser eller vi vägrar att se som producerar förutsättningarna som skapar dessa flyktingströmmar. Allting ska inte lastas på detta mönster men det är en förklaringsmodell. Så länge det finns fattigdom så kommer det att finnas underskott och brist på demokrati och så länge det inte finns demokrati så kommer det att finnas skäl till migration, så länge dessa saker sker så kommer migranterna att försöka ta sig till ett ställe där det finns möjlighet att försörja sig och komma undan odemokratiska regeringar eller också hitta ett bättre liv. Och det bästa sättet att bemöta det är att se till att bekämpa fattigdom och se till det finns bra fungerande samhällen, se till att det finns demokrati i dessa länder då kommer migranterna att stanna då kommer utvecklingen till Afrika och inga flyktingar i västvärlden. Men det kräver ju att en fantastik svår konst i det som handlar om en omställning på hur vi ser på världen, att till exempel en del av världen ska alltid vara där vi hämtar råvaror och inte skapar riktig grund för utveckling. Människor ger bistånd ibland för att slippa ha dåligt samvete, lite grand som bilden av detta svarta barn med stora ögon och ett skor i handen som tigger pengar. Det är en identitetskris mellan Afrika och Europa på något sätt och vi kastar in lite pengar i form av bistånd för att lätta på samvetet. Barnet behöver pengarna för att överleva, men det innebär inte att bara för att det inte har några pengar att hon inte har integritet. Så, bistånd behövs men det innebär inte att vi har rätt ska se på Afrika hursomhelst och vi kan inte säga att åratal av bistånd inte har hjälpt. Jag ser också åratal, decennier eller hundratals år av utsugning som allt större utsträckning pågår i andra skepnader och pågår också utsugning av de allra fattigaste fast på ett annat sätt. Det ojämlika förhållandet, det finns ju inom Världsbanken, inom IMF, inom de så kallade Extended Partneship Agreement, ekonomiska politiska förhållandet mellan Afrika och Europa,

    Vad beror denna hänsynslösa utsugning på?

    Jag tror inte att det är en slags medveten konspiratorisk orsak som ligger bakom det utan det är bara en struktur som produceras och som fortsätter att produceras, och den ekonomiska strukturen som föder detta och ett sätt att komma runt med det är att sätta fattigdomsbekämpningen i fokus, sätter utbildning i fokus och framförallt ser till att människor har möjlighet att mobilisera sig, att tillsammans kräva sina rättigheter och göra saker och ting själva. Och en sak är säker, bistånd kommer aldrig någonsin vara den grunden på vilken människor mobiliserar sin kraft för att kräva sina rättigheter. Det kan ge en liten bit av det men den allra störta kraften och styrkan kommer från befolkningarna själva när de kommer att kräva sina rättigheter, skapa sina samhällen för sig själva. Så allt som sker så räknar jag biståndet som en liten del av det. Vi Mår ända tro att det är viktigaste saken för oss i Sverige, för alla största delen i Afrika så är biståndet en liten del av deras verklighet. Deras verklighet består utav mycket annat och utvecklingen kommer inte att skapas utav biståndet som de får från västvärlden utan av vad de gör själva och skapar själva och det är det vi kämpar för och det är det vi måste kämpa för.

    Men migration bidrar inte själv till utveckling? Alla dessa kvinnor och män som lämnar sina hem och arbetar och skickar dessutom pengar hem, bidrar de inte med pengar och andra saker till utveckling?

    Det finns en koppling mellan utveckling och migranter. Migranter som kallas också diaspora. En diaspora är en grupp människor som rest ut från deras länder men de bidrar till utveckling av de länder som de har rest ifrån. Den gruppen är då den största utveklingsaktören idag inte bara genom. Att skicka hem pengar utan också ta med sig hem idéer och tankar för det samhälle de levt i och ta tillbaka idéer och tankar från de länder de levt i. Det är en social remittans utav idéer. Sedan gäller det pengar. Så är det självklart att många länder i Afrika, idag, utan diasporas pengar som skickas hem, 100 dollar eller 200 dollar så är det utan de pengarna så har många länder inte kunna står för en budget en utländsk valuta reserver och i många länder så tredje fjärde störta inkomst för utländsk valuta och det är pengar som diasporan skickar. Pengarna går genom Forex i London eller Stockholm, det är klart att man betalar skatten i Sverige när man har jobbat i Sverige och en betalar banken också som tar en del av summan man den västerländska banken som innan de kommer till Afrika också där anhöriga använder pengarna också. Och pengarna kunde användas mera effektivt så om man gick ihop och bildade egna banker så kunde man använda pengarna mera effektivt. Många tar krävande och hårda jobb i Europa för att kunna skicka pengar hem till familjen. Det sätter press på en Men så länge de gör det frivilligt så länge de gör det till sitt nästa och så länge det är bra och välkommet.

    Men nu FN och EU har inlett ett samarbete med länder i Nordafrika för att blockera flyktingar som kommer från övriga delar av Afrika. Kvinnor och män, barnfamiljer som oftast har flytt från krigshärjade länder som Somalia, Sudan eller Liberia blockeras i Nordafrika, i Libyen, Marocko och Algeriet. Vi vet att i i dessa länder redan råder fattigdom och framförallt inga fungerade demokratier eller fria medier som i västvärlden. Dessa flyktingar hamnar i en sådan situation där de glöms av omvärlden därför att det inte finns fria medier eller människorättsorganisationer som i Europa som kan uppmärksamma deras fall. En slags skymundan-politik som har katastrofala konsekvenser. Hur ser du på det?

    Det är inte bara nordafrikanska länder som har samarbetat med Europa för likande strategier. Jag tycker väl att det viktigaste i sammanhanget inte att angripa de krampaktiga försöken för att hålla sig från sina medmänniskor. Det är det som händer. De försöker med krampaktiga metoder att hålla oss från våra medmänniskor för att vi inte förmår hur vi ska hantera detta. Det är det som är viktigt och så bygger vi murar som på sätt och vis mycket högre än den som sitter i vårt huvud och det handlar om det sättet vi ser på dessa saker och det sättet vill jag ännu en gång hävda att det är i de länder som forum syd står för det är att arbeta för demokrati . I Afrika och andra länder. Jag ser inte dessa murar som en varaktig lösning, människan är väldigt fiffigt, mycket mer kreativ och varje mur man bygger så byggs det en slags stege som man inte ser för att komma över muren. Det finns alltid ett sätt att gå över systemet, de som vill komma till Europa ska komma ändå, Jag tror att det bästa sättet är att människor får utveckling och utrota fattigdomen, att se till finns demokrati, de tusentals människor från dessa länder om de kan sälja sin fisk, och de kan leva i fred . Ett konkret exempel är att se till att spanska skeppen inte ska fiska utanför Senegals kust, se till att lokala fisktillgångar inte beslagtas av utländska skepp.

    Tack ska du ha!

    Intervju av Massip Farid Ikken